Detta projekt har handlat om att komponera elektronisk popmusik med hjälp av digitalaverktyg. Jag ville undersöka hur användandet av digitala verktyg påverkar enskompositionsprocess. Målet var att skriva två låtar innehållande både text och musik.Metoden jag använt är att jag först improviserat fram melodifragment som jag sedan spelat ini inspelningsprogrammet Logic Pro. I programmet har jag sedan spelat in flera spår för attbygga upp harmonier och rytmik kring melodierna. Arbetet har resulterat i en färdig låt sominnehåller både text och musik och en låt som endast innehåller musik..

I det här arbetet har jag analyserat hitlåtar för att utvecklas som låtskrivare. I min metod lyssnade jag på och analyserade musik och resultatet blev tre färdigskrivna poplåtar. .

I det här arbetet har jag analyserat hitlåtar för att utvecklas som låtskrivare. I min metod analyserade och lyssnade jag på musik. Resultatet blev tre färdigskrivna poplåtar..

Denna uppsats handlar om att skriva la?tar utifra?n tre fo?rutbesta?mda strategier. Jag valde att skriva med utga?ngspunkt fra?n strategierna skriva texten fo?rst, utga? ifra?n en trumloop och utga? ifra?n textma?ssig hook i la?tformen AADA.Fo?rhoppningen med de givna fo?rutsa?ttningarna var att fra?mja skapandeprocessen, korta startfasen, minska sja?lvkritiken, utveckla textskrivandet, bredda typen av karakta?r pa? la?tar och till sist variera den typ av form som la?tarna vanligtvis utmynnar i. Under mitt arbete har jag kommit fram till att tydliga ramar underla?ttar och fo?r arbetet frama?t..

Jag är av den uppfattningen att det idag kryllar av bra artister och låtskrivare, men många av dem får aldrig något genombrott. För att lyckas behöver man skriva ett unikt material, alternativt så behöver man redan vara ett känt varumärke som artist. Detta är kortfattat mina uppfattningar om musikbranschen i dagsläget.Hur tar man då sig fram som låtskrivare och hur kan man utvecklas? Dessa var frågeställningar som dök upp i mitt huvud efter att jag gav ut ett musikalbum våren 2012, då jag direkt konstaterade hur pass svårt jag tyckte det var, att få folk att uppmärksamma albumet.Efter detta bestämde jag mig för att ta mig själv ur min trygghetszon, och börja Skriva musik med människor som jag inte känner sedan tidigare. Jag ville vidga mina vyer och få nya idéer, kanske även byta stil helt, om så skulle vara nödvändigt! Vilken var min stil? Jag bestämde mig för att Skriva musik med andra, för att sedan kunna undersöka vilka eventuella fördelar respektive nackdelar som detta skulle föra med sig - i jämförelse med att Skriva musiken på egen hand.

Detta arbete har som syfte att undersöka hur en pedagog kan använda sig av musik och rörelse i läs och skrivundervisningen. I förskolans värld är musik och rörelse vanligt förekommande i språkutvecklande syfte, men när barnen börjar skolan försvinner mycket av musiken i undervisningen och det språkutvecklande arbetet går mycket ut på att lära sig läsa och skriva. Oftast genomförs detta arbete med ren träning i läsning respektive skrivning. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer. Jag valde att intervjua fyra pedagoger, en rytmikpedagog, en arbetade efter Steiners Eurytmi som är en del av Waldorfpedagogiken, en Montessoripedagog och en som arbetade på en vanlig kommunal skola utan särskild pedagogisk profil.

Musik är en del av människans vardag. Syftet med vår undersökning är att undersöka vilken syn fyra pedagoger har på musikämnet samt hur de arbetar med musik i sin undervisning. I vårt arbete har vi använt oss av forskning och annan litteratur inom ämnet. Vår undersökning är kvalitativ och innehåller observationer och intervjuer. De intervjuade pedagogerna anser att musik är en viktig del av skolans verksamhet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka möjligheterna för att skriva väl fungerande tv- och dataspelsmusik som har de kvalitéer som ett spel kräver och som dessutom fungerar självständigt, till exempel i ett konsertsammanhang eller på cd-skiva. I undersökningen har jag skrivit musik för demoversion av ett dataspel samt gjort en enkätundersökning där musikstuderande har fått lyssna dels till musiken från spelet och dels till musik som inte är skriven för dataspel. I enkäten fick de frågor om hur de upplevde musiken med hjälp av olika musikaliska parametrar, huruvida de trodde att musiken var skriven för ett dataspel samt om sina orkester- och data-/tv-spelsvanor. Informanternas upplevelser var mycket nära den vision jag och spelproducenterna hade om hur musiken skulle upplevas och de kunde i huvudsak skilja på spelmusiken och den självständiga musiken. De kunde också motivera varför de trodde att styckena var skrivna för ett dataspel eller ej.

Studien syftar till att undersöka hur verksamma förskolepedagoger ser på sitt arbete med musik i förskolan. Vidare undersöks hur pedagogerna tänker sig att barn lär genom musik, samt hur de använder musik som pedagogisk resurs i den dagliga verksamheten. Undersökningen bygger på åtta intervjuer med pedagoger som arbetar, eller har arbetet, med åldersgruppen 1-3 år. Studiens resultat visar att pedagogernas syn på den egna musikaliska kompetens har stor betydelse för hur de använder och upplever musik som en pedagogisk resurs i förskolan. .

Denna studie undersöker om musik kan påverka resultatet på ett läsförståelseprov. Det finns tidigare forskning som tyder på att musik ändrar vårt känslomässiga tillstånd vilket i sin tur kan påverka vår kognitiva förmåga. Försöket bestod av att 64 gymnasieelever fick utföra två läsförståelseprov, ett i tystnad och ett när de fick spela sin egen musik genom sina egna musikspelare. Efter varje prov fick deltagarna fylla i ett formulär med kontrollfrågor gällande deras prestation och studievanor. Det fanns en signifikant interaktion mellan musik och deltagarnas vana att studera med musik, så att de vana presterade sämre med musik jämfört med tystnad..

Vi ville i denna text undersöka vad högstadieelever lyssnar på för musik, varför de lyssnar på musik och hur ofta de lyssnar. Det intresserade oss att både veta hur musik påverkar dem positivt och negativt. För att få reda på hur ungdomar lyssnar på musik och hur de uppfattar att den påverkar dem valde vi att genomföra intervjuer med 14 elever, både tjejer och killar, i högstadiet. Det vi kom fram till i vår intervjustudie var att eleverna lyssnar mycket på musik. Vi kunde tydligt se hur informanterna använder musik på olika sätt.

Linda Gustafsson: Att skriva om musik. En analys av folkmusikrecensioner. Uppsala: Musikvetenskap, 1998. C-uppsats (60 p).Uppsatsens syfte är att se hur aktuella folkmusikkonserter med nordiska artister verbaliseras i dag i landets två största dagstidningarnas recensionstexter samt att ge en bakgrund till hur man skriver om musik. Uppsatsen består av två delar som binds samman av en diskussion: dels en musikestetisk teoridel som behandlar sambandet mellan musik, språk, kultur och kommunikation, dels en analys av konsertrecensioner.

Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse förskollärarna anser musik har för yngre barns utveckling. Tidigare forskning inom området visar att musik i förskolornas pedagogik är att föredra då musik främjar barns utveckling inom flera områden, exempelvis språk och motorik. I bakgrunden framkommer bland annat olika arbetssätt på hur förskollärarna kan använda sig utav musik i den pedagogiska verksamheten. Studien är uppbyggd utifrån en kvalitativ metod baserad på strukturerade intervjufrågor. Studiens resultatdel visar på förskollärarnas uttryck kring hur de ser på musik som ett pedagogiskt redskap i förskolan.

Syftet med den ha?r studien a?r att underso?ka huruvida ljud och musik pa?verkar det narrativa bera?ttandet i film. Som utga?ngspunkt har jag valt att go?ra en adaptionsanalys av Trainspotting (Welsh, 1993) samt (Boyle, 1996) fo?r att pa? sa? sa?tt kunna se skillnader och likheter i fo?rekomsten av ljud och musik i ba?de film och bok.Studien visade att ba?de ljud och musik har spelat en betydande roll fo?r upplevelsen av filmen. Genom att anva?nda sig av ljud och musik pa? ett sa?tt som skiljer sig fra?n boken har filmen lyckats att portra?ttera och skildra den historia som boken bera?ttar i ett helt annat medium. .

Demens är en allmän benämning på olika sjukdomstillstånd i hjärnan. Några symtom vid svår demens är minnesstörning, oförmåga att tala, oro och aggressivitet. Musik är en naturlig ingrediens i livet. Studier visar att svårt dementa personer med ett oroligt och aggressivt beteende lugnar ner sig signifikant med hjälp av musik. Syftet med studien var att beSkriva musikens positiva effekter i omvårdnaden för personer med svår demens.